031-68 00 80 
info@konrev.se Från och med 1 januari 2020 kommer fordonsskatten baseras på WLTP-värden.
Därmed riskerar många fordonsägare att åka på en skattesmäll.
1 september började WLTP användas. WLTP står för Worldwide Harmonized Light-Duty Vehicles Test procedure och är ett sätt att mäta nya bilars bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp. Tidigare har metoden NEDC använts och när WLTP införs får många bilar högre värden, något som får skattemässiga konsekvenser i och med det bonus-malusskattesystem som infördes 1 juli 2019.
– I och med bonus-malus finns en koppling mellan bränsleförbrukning, utsläpp och fordonsskatten. Skatten beräknas utifrån hur stora utsläpp ett fordon ger upphov till. Det innebär att bilar som släpper ut mer får en högre fordonsskatt, så kallad malus, i tre år från att fordonet blir skattepliktigt första gången enligt Transportstyrelsen, säger Caroline Sölvin, skattejurist på BDO.
Fordon som däremot inte har några utsläpp, eller väldigt låga utsläpp kan i stället få en bonus. Bonus betalas ut på fordon som har ställts på efter 30 juni 2018 och före 1 januari 2021. Högsta belopp för bonus är 60 000 kronor och betalas ut till de fordon som har noll-utsläpp.
Eftersom det bara är nyregistrerade bilar som berörs av bonus-malussystemet är det framför allt de bilarna som påverkas av WLTP.
– På grund av osäkerheten kring hur WLTP kommer att påverka bilens utsläppsvärden tillämpas den gamla metoden NEDC till och med sista december i år. Under 2018 och 2019 behöver du därför ha koll på värdena från den gamla metoden, NEDC, för att kunna räkna ut vad skatten kommer att kosta dig eller vad bonusen kommer att bli, säger Caroline Sölvin.
Från och med 2020 baseras fordonsskatten på WLTP-värden. Då WLTP bedöms ge högre mätvärden än NEDC finns viss risk att fordonsskatten blir högre vid årsskiftet.
– För miljöbilar som redan är i trafik fortsätter skattebefrielsen att gälla men slopas på bilar inköpta efter 1 juli 2018. I praktiken kan det medföra att bilar som i dag räknas som miljöbilar får en årlig skattehöjning under fordonets fem första år, säger Caroline Sölvin.
Charlotta Marténg
Fakta bonus malus
Malus omfattar bensin- och dieseldrivna personbilar klass 1 och 2, lätta bussar och lätta lastbilar som enligt Transportstyrelsens hemsida stämmer in på alla punkter nedan:
Fordonet:
– har fordonsår 2018 eller senare,
– tas i trafik och blir skattepliktigt för första gången 1 juli 2018 eller senare (i Sverige eller i annat land),
– släpper ut över 95 gram koldioxid per kilometer vid blandad körning,
– inte har alternativt drivmedel (alkohol eller gas som inte är gasol/motorgas)
Bonus kan man få om en klimatbonusbil har köpts in och ställts på efter 30 juni 2018 och före 1 januari 2021. Förutsättningarna är enligt Transportstyrelsens hemsida att bilen:
– inte har varit påställd tidigare, vare sig i Sverige eller utomlands,
– är en personbil, klass 1 eller 2, lätt lastbil eller lätt buss,
– är typgodkänd enligt 3 kap. fordonsförordningen (2009:211),
– uppfyller utsläppskraven för Euro 5 eller Euro 6,
– enligt uppgift i vägtrafikregistret släpper ut högst 60 gram per koldioxid per kilometer eller kan drivas med annat gasbränsle än gasol, till exempel vätgas, metangas eller gengas.