Har du koll på uttagen inför årsskiftet?
Om inte är det hög tid att ta itu med frågan nu.
För ägarledda bolag, så kallade fåmansbolag, är uttag inför årsskiftet en högaktuell fråga. Resultat har tagit hjälp av Ulrika Lundh Eriksson, Auktoriserad Skatterådgivare FAR på PwC i Göteborg för att ta reda på vad som gäller.
- I grunden kan man säga att 3:12-regelverket styr. Antingen är man inne i det och då finns det en del att tänka på, eller så faller man utanför regelverket och då är det lite enklare, säger Ulrika Lundh Eriksson.
I stora drag handlar det om att bädda för kommande utdelning och frågorna som då uppstår är: Om jag jobbar och tjänar pengar hur mycket bör jag ta ut i lön och hur mycket kan/bör jag ta ut i utdelning?
Alternativet till löneuttag i år kan ju vara en aktieutdelning under nästa år, under förutsättning att det finns möjlighet till det och att ett utdelningsbeslut fattas på bolagsstämman. Det går inte bara att plocka ut pengar ur bolaget utan att ha koll på vilken typ av uttag det är fråga om, säger Ulrika Lundh Eriksson.
Det kan dock vara bra att hålla i huvudet att även om löneuttag blivit mer förmånligt på senare år och ägaruttag genom aktieutdelning fått en lindrigare beskattning så ger ett löneuttag värdefulla förmåner i det statliga trygghetssystemet. Frågan om lön kontra utdelning kan därför påverkas av var i livet man befinner sig. För en småbarnsförälder kanske det är viktigare att tjäna in pengar i trygghetssystemet, än vad det är för en ägare som planerar att pensionera sig och sälja bolaget inom kort.
Ulrika Lundh Eriksson tycker att frågorna om lön och uttag är något som företagaren bör fundera på minst en gång om året, ungefär som när vinterkläderna gås igenom inför säsongen bör också bolagets ekonomi ses över. Hon rekommenderar företagare att de sätter sig ned med sin rådgivare för att få koll på hur det ser ut i bolaget.
- Beskattningsreglerna som finns gynnar löneintensiva bolag men det är viktigt att hålla koll på nivåerna och de brytpunkter som finns, säger Ulrika Lundh Eriksson.
Om bolaget har anställda, utöver ägaren, gäller det att ha koll på löneregeln. För att få tillämpa löneregeln vid beräkningen av utrymmet för lågt beskattad aktieutdelning har lagstiftaren infört krav på att den enskilde ägaren – förutsatt att hen äger minst fyra procent av andelskapitalet – tar ut en årslön av en viss nivå, det så kallade individuella lönekravet. För kalenderåret 2019 ligger lönekravet på 386 400 kronor plus fem procent av företagets totala lönesumma, dock med ett maxkrav på 618 240 kronor.
- Uppfylls inte lönekraven kan man inte utnyttja löneregeln alls, säger Ulrika Lundh Eriksson.
Charlotta Marténg